Ridnördarna red i nymånens sken till Svarttjärn. Minus 21 i vid stallet, men uppe på berget var det nog bara typ -5 -6 grader. Så vackert som en saga!

Alla grabbarna i valackhagen höll på och lekte och busade när jag visslade på Tulo, så alla sprang hemåt, även Tulo dristade sig till trav. S berättade, att i  morse när hon släppte ut hästarna så skulle Tulo morgonrulla sig när G, den ranghögste i hagen, kom och skulle muppa sig, men se då hade gamle Tulo sagt i från och G fick ge vika! Såg att Tulo flyttade lite på G när jag visslade in honom. Intressant hur flocklivet utvecklar sig! Dom har ju varit samma gäng hästar där nu sen unghingsten kom in i våras.

Bilden från förra helgen.