Red vägen mot älgparken, och nästan till södra delen av flygfältet, 8,5 km varav lätt jogg 5 km.
Det hade kommit lite snö ovanpå isen, men var förvånansvärt bra fäste trots detta. Utom på ett ställe, när vi gick lite åt sidan för att ge plats åt ett par fotgängare. Då fanns det plötslig inget fäste alls och Tulo gick omkull och sprattlade för att komma upp. Hade tillräckligt savvy stigbyglar som jag snabbt kom ur och kunde hoppa av, kom bara i vägen pyttelite med ena foten för en sprattelhov. Fotgängarna blev nog mer rädda än vi tror jag. Verkar som om ingen av oss fått några men av fallet iaf, peppar peppar.
Bosse Ballong, som inte behöver göra så mycket för att anses duktig, var duktig på att följa porcypine i grimman -åt sidorna, ner till backen och så högt det gick. Också duktigt på att bli "skickad" genom alla dörröppningar, samt flytta sig åt sidan med en "normal" porcypinetumme på bogen.
Superpedagogiska matten tänker att genom att skicka honom genom olika "logiska" saker så förbereds han på att bli skickad in i transporten så småningom. Verkligen vardagsträning.