Bobson. Började kvällens pass OL med att göra saker sakta sakta, så sakta man kan gå. Skritta långsamt, lååångsamma öppnor, långsam circling. Intressant. Som en tämligen extrovert människa har jag lite svårt för att göra aktivt göra saker långsamt. Väl i en soffa kan jag ju typ sitta ner, men att GÖRA nåt och inte göra det "effektivt" är ofta inte på kartan. Tur jag har Bosse då som (bland andra) påminner mej. Det kändes bra och Bosse såg bra ut.
Fortsatte med att rida sedan. Det var mörkt i hörnorna och Bobson blev lite spänd där. Så jag bytte från "cirkelhörn" till stora volter på mitten i trav. Blev jättebra, han började strecha ut lite och gå mer aligned och good banana. Och vilket steg i traven han fick! Kändes som att rida en stor häst! Han har allt potential och stort registerl den lille ponnyn! Avslappningen kom. Därifrån kan vi i framtiden nosa på de mörka skrymdlena på ridbanan.
Alltså det kändes så bra och liksom som "riktig" ridning.
Fortsatte med att rida sedan. Det var mörkt i hörnorna och Bobson blev lite spänd där. Så jag bytte från "cirkelhörn" till stora volter på mitten i trav. Blev jättebra, han började strecha ut lite och gå mer aligned och good banana. Och vilket steg i traven han fick! Kändes som att rida en stor häst! Han har allt potential och stort registerl den lille ponnyn! Avslappningen kom. Därifrån kan vi i framtiden nosa på de mörka skrymdlena på ridbanan.
Alltså det kändes så bra och liksom som "riktig" ridning.