torsdag 29 oktober 2009

Runner utan gympadojjor

Kommer inte på hur man lägger in youtube filmer på bloggen... demensen närmar sig?

Länk istället

Nu vet jag! Tips från cochen!

söndag 18 oktober 2009

Helgen


Begia klubben äter lite tillsammans över artgränserna.

Passade även på att hälsa på Tulo, grejjade lite hysteriskt med honom. Varför förbereda OL när det är så mycket mer roligt att starta i liberty och super-freestyle? Tun ganska dominant så oförberedd. Jag fick allt tugga lite själv =). Funderade lite över weave, där krävs mer övning, kanske tex sju dar i rad? Jaja, ska fixa en plan till sen... Planen ska vara helt klar och färdig att användaden 30 oktober.

söndag 11 oktober 2009

Hästsemester


Tulo på semester i Håsjö medan jag jobbar högsäsong i oktober.

måndag 5 oktober 2009

Frostlunk





Tänk om man vill jogga då?

Idag ett månskensbesök i hästhagen. Tulo som ett plåster, värmer själen. I söndags övade vi lite SW i weave, men jag var lite för hastig för att träna häst, blev lite introvert ibland båda två, för Tulo kanske mer på pga kroppspråk än på själva uppgiften. Roligt då att mötas så positivt idag =) Lite åh kommer du!

torsdag 1 oktober 2009

Svimmel

Frost i morse.

Y-svängen i kväll, 1 mil ca
.

Kändes lite småsegt och sådär först. Mörkt, fast med månsken. Kom på att hålla axlarna alá "en ko som bara står och tittar" och då fick jag till nån sorts vettig sits och hållning och blev därmed mycket gladare =)
Kammade en del och kände på Tulos lite humoristiska sida (fick plötsligt en konstig bild av "snakey bends" i huvet =D )

Jaja. Han stretchade på fint och så där och det var bra. Hur konstigt det är, ibland tänker jag på galoppombyten i språnget,för att i nästa stund fundera över på att fatta rätt galopp öht, känns som vansinnet och genialiteten ligger rätt nära varandra liksom ;-)

Vänstergaloppen är mycket bättre nu, i somras trampade han ju av sig bootsen när vi fattade vänster. Nu känns den mycket stabilare, samtidigt som Tulo lika gärna kan gå i nån grisgångart på ett balanserat sätt, förmodar att jag sitter konstigt på då och stör så att summan av ekipagets balans ändå blir ett.

Bullebellan var med oss ut, och nu när vi kom hem ställde hon sig förväntansfullt och lyckligt vid altandörren. Hennes förvåning över att det faktiskt var minusgrader även på altanen såg rätt stor ut... Det blir ju inte alltid som man tänkt sig, ens när man är en hund...

Altanen, för kall i kväll.