måndag 13 april 2009

Vi tänker


Drömhagen, snart måste den vila för att inte bli helt söndertrampad. Snyft.


Korta repet, skritt, mycket tänka. Vem som tänker mest vet jag inte.
När filmen börjar har vi just gjort några åttor och T står och funderar, jag väntar på att han ska slicka. Vilket gör att vi står still i 3 min 40 sekunder. Den delen är i svartvitt, byter till färg när vi börjar röra på fötterna, om nu nån händelsevis skulle vilja hoppa över delen med tankepaus... Kom inte ihåg att det var så mycket öronen bakåt som jag tycker att det är på filmen.
Det jag känner att jag gör annorlunda är att jag försöker få till ett bättre sänd. Kräver mycket koncentration från min sida...


Skrittade ut en sväng sen, snö finns kvar på vissa ställen även neröver byn. Lite för kallt med bara jeans vart det. Hur var det nu, ska man svettas in våren eller hosta in den?

3 kommentarer:

Ulrika sa...

Med risk för att vara helt fel på det, så frågar jag om det kan vara så att du står och nästan håller andan i väntan på att Tulo ska slicka sig om mulen? Det kan ju vara att jag projicerar mina egna ovanor, men jag tycker att det ser ut som om du knappt andas tills du rör dig och sätter dig på huk och då släpper det i Tulo med. Att inte andas är ett vanligt hästägarproblem lärde jag mig på hästsimmet. Hållen anda fryser hästen lite.

Det är vackert att du väntar på honom och ni ser så sköna ut tillsammans alltid.

Blenda Elby sa...

Jo så kan det nog vara, det håller jag med om! Klart han lär undra vad det är för tok på gång nu då, när jag ser ut så där...

Jättebra med extra ögon så här i cyberrymden =) tack tack!

Anonym sa...

Det är lätt hänt att hålla andan när man vill något.

Vårat rovdjursbetende, håll andan för att inte skrämma bytet och fokusera för att det inte ska kunna försvinna är precis det som gör att hästen känner sig som ett bytesdjur, antar jag.

För min del har medveten utandning, djupa pustar, varit ett bra verktyg på spända hästar. När det som skulle göras är gjort, tar jag ett djupt andetag och andas ut länge. Eller visslar, det läste jag i den där gamla Parelli boken Narural Horsemanship. Vissla är bra.:)
/U